The Swedish Paleocon

Kulturrevolution från höger!

Den icke-egalitära individualismen

Kategori: Biologi, Feminism, Filosofi, Metapolitik

 
Jag har ofta frågat mig hur det historiskt ens varit möjligt för egalitärer att verka i ett politiskt klimat där anti-egalitära vetenskapliga ståndpunkter varit norm. En inblick i detta får man om man studerar en strömning inom den s.k lätthögern (Alt.-Light) som både erkänner människans ojämlikhet men samtidigt intar individualistiska ståndpunkter. 

Jag lyssnade idag på Aron Flams poddcast Dekonstruktiv kritik med Ivar Arpi som gäst. Avsnittet var intressant på många sätt. Arpi var inbjuden då han nyligen skrivit en artikelserie om feminism och intersektionalitet inom akademin, en serie jag inte har läst och därmed inte kommer att gå in närmare på. Ämnet i sig de diskuterade skulle kunna blivit en intressant artikel. Dock är det inte detta jag kommer skriva om idag. Indirekt framkom istället andra perspektiv som kan vara intressanta att vrida och vända på. 

Både Flam och Arpi ger i podden uttryck för att de inte lever efter föreställningen att människor föds jämlika som i tabula rasa-teorin. Likväl kan båda dessa herrar betecknas som liberaler, om än med konservativa inslag. Från Flams sida framkommer en rättvisesyn som, åtminstone jag, sällan hör i debatten. Från liberalt håll hör man ofta att rättvisa inte innebär lika utfall, som i socialisternas fall, men däremot lika möjligheter. Egentligen är detta samma sak, något jag skrivit om i tidigare artiklar (bland annat här). Flams inställning är istället att människor, i detta fall män och kvinnor, endast skall garanteras lika villkor. 

Som jag tolkar det så innebär skillnaden att spelreglerna skall vara densamma för båda könen men att staten inte skall arbeta för att skapa jämställdhet i form av att skapa lika startpositioner i livet. Både kvinnor och män skall ha samma rätt att söka en universitetsutbildning och eventuellt sedermera komma in baserat på sin kompetens. Däremot skall exempelvis inte staten arbeta för att se till att båda könen har samma grundläggande förutsättning att prestera lika bra i skolan för att kunna komma in på samma utbildning. Spelreglerna skall vara samma för alla även om det blir ”ojämställt”. 

I hög grad håller jag med om denna hållning, om än inte fullt ut. Jag håller med om att rättvisa mäts bäst när allt släppts fritt, när alla spelar på samma villkor. Dock anser jag att både män och kvinnor har övergripande könsroller som först måste uppfyllas innan man kan ta sig individuella friheter. Traditionella könsroller är generellt baserade på vad kvinnor och män är skapade av naturen till att göra bäst, roller som måste uppfyllas för att uppnå ett sunt och långsiktigt samhälle. I kvinnornas fall innebär det att den första prioriteringen bör vara barnafödande och uppfostrande av avkommorna. I männens fall handlar rollen om att skydda och försörja familjen, särskilt när barnen är små. En viss flexibilitet kan under vissa omständigheter fungera. Exempelvis kan modern stå för en del av försörjningen när barnen är äldre. Andra saker går inte att byta ut. Två sådana exempel är själva barnafödandet, som endast kvinnan av biologiska orsaker kan göra, och beskyddet av familjen, eftersom mannen generellt sett är bättre fysiskt och psykiskt lämpad samt utifrån det faktum att kvinnor, på grund av deras biologiska roll som barnaskapare, inte skall behöva utsättas för stora risker (populationens förökning är i högre utsträckning beroende av antalet kvinnor än män). Utöver dessa roller är dock individualistiska vägval inga problem. Så i stort finns det en sanning i det Flam säger. 

Flams och Arpis resonemang är bevis på att en icke-egalitär grundsyn inte nödvändigtvis leder till högerradikalism, något man ibland kan få för sig. När jag lyssnade igenom poddavsnittet kom jag att tänka på ett klipp på Youtube jag sett där en person insett att det finns IQ-skillnader mellan biologiska grupper men likväl drog slutsatsen att individualismen var det rätta. Jag mins dessvärre inte personens namnet, eller klippets titel, och kan tyvärr inte länka det. Däremot kan jag förklara resonemanget. Mannen i klippet argumenterade för att vetskapen om IQ-skillnaderna inte är ett hot mot individualismen, då skillnaderna inom grupperna är större än de emellan dem. Därför blir det heller inte relevant att bemöta människor utifrån grupp eller yttre attribut.  

Enligt denna teori är alltså inte icke-egalitära idéer nödvändigtvis något hot mot individualismen som tanke. Man kan fråga sig i vilken grad detta stämmer samt hur långtgående individualism man menar. Med denna nya fakta blir det ju exempelvis svårt att se alla invandrare som individer då många av dem kommer att sänka samhällets medelintelligensen, vilket får effekt på nationen i stort. Därmed blir plötsligt den utomstående gruppens generella skillnader gentemot ingruppen relevant. På en småskalig nivå kan det dock ligga något i detta resonemang. 

För mig är dessa tankegångar, den individualistiska icke-egalitarismen, något nytt för mig. Jag kan inte dra mig till minnet att jag stött på detta i någon större omfattning tidigare. Är detta frukterna av ett framgångsrikt metapolitiskt arbete från höger? Ett par viktiga personligheter inom den liberalkonservativa/liberala högern har uppenbarligen tagit till sig idéer som för inte alltför länge sedan var revolutionerande. 

I podden diskuterar Flam och Arpi hur feminismen/genusvetenskapen utvecklats till att bli en sorts kvasireligion. De jämför svenska feminister med amerikanska kreationister då båda dessa grupper baserar sina ståndpunkter på myter (i kreationisternas fall en skapelseberättelse) snarare än vetenskaplig fakta. På ämnet amerikanska kreationister yttrar Arpi följande: 

Arpi: ”Feminismen eller genusvetenskapen är ju någon slags version av kreationism, det vill säga vi föds som tomma ark och alla djur i världen är formade efter biologin men inte människan. Vi står på något sätt över [biologin/evolutionen, min anmärkning]…”

Flam: ”Denna degen…” 

Arpi: ”Ja, den här degen, exakt.”

Flam och Arpi har båda accepterat att män och kvinnor har innerboende biologiska, fundamentala, skillnader som får konsekvenser på utfallet. I Arpis fall verkar det som att han tagit sina idéer om skillnader mellan kvinnor och män ett steg längre och inset andra betydligt mer kontroversiella sanningar. Om han verkligen menade det han sade har han i grund och botten accepterat uppfattningen om att det existerar människoraser i någon form. Arpi skulle säkert aldrig erkänna detta, eller i alla fall inte beskriva det med dessa ord. Men hur skall man annars tolka det? Att herrar som Arpi och Flam läser artiklar från exempelvis Motpol kan vi vara säkra på. Om inte annat är möjligtvis det ovan nämnda citatet ett bevis på detta. 

Vidare talar Arpi om kulturens betydelse för samhället och dess utveckling. Han går dock inte in på hur kulturer skapas. Att miljön har betydelse kan vi båda vara överens om. Det skulle vara intressant att veta hur Arpi ställer sig till biologins betydelse för kulturers utveckling. Han har ju trotts allt erkänt att biologin och evolutionen har en inverkan på människan, samt kritiserat sin motståndare på vänsterkanten för att inte förstå detta. Att Arpi insett att människan styrs av biologiska faktorer har vi fått bekräftat. Frågan är: har Arpi fullt ut förstått vad detta innebär? 


The Swedish Paleocon 

@swedishpaleocon