The Swedish Paleocon

Kulturrevolution från höger!

Några rader om ungsvenskor

Kategori: Feminism, Män/Kvinnor, Politik, Sverigedemokraterna, Taktik, Ungsvenskarna

 
Det är antagligen fler än jag som noterat att Sverigedemokraterna under en tid alltmer profilerat sig med yngre kvinnor, inte minst under den senaste valrörelsen. Jag skulle med denna korta artikel vilja måla ut lite för -och nackdelar med detta, samt lite potentiella fallgropar.

Det är inte någon raketforskning att förstå anledningarna till den alltmer tilltagande femininiseringen av SD. Partiet har länge haft ambitionen att locka fler kvinnliga sympatisörer för att på det sättet bredda sin väljargrupp. Mot bakgrund av detta har man ändrat om sin kommunikation till att exempelvis mer inkludera arbetsförhållanden i vården och andra ”mjukare” frågor som angår många kvinnor inom SD:s socialgrupp. I samband med att valrörelsen närmat sig har man dessutom lyckats dra till sig en rad yngre kvinnor till ungdomsförbundet, personer man gärna skyltar med. 

Fördelarna tror jag är uppenbara för de flesta av er: (1) Kvinnor lockas av andra kvinnor. (2) Unga kvinnor har en lugnande effekt då de ger ett betydligt mer behagligt intryck än sina manliga partikamrater. (3) I en mansdominerad rörelse är det per definition brist på kvinnor. Unga kvinnliga affischnamn kan både locka nya sådana förmågor, samt ge de ensamma männen något att fästa blicken vid. (4) Kvinnor representerar normalisering och status quo, något som SD desperat vill uppnå. Man vill konsekvent tvätta bort sin tidigare profilering som avant garde inom svensk politik (ex. ”Vi säger det du tänker”). SD har ju blivit ”ett stort parti nu” och måste därför också kommunicera det. 

Överlag är detta positivt. Någonstans måste vi förstå att SD bör ”spela ut sin roll”, det vill säga få inflytande i politiken, innan radikalare alternativ som AfS kan börja vinna mark. Unga kvinnors normaliseringseffekt är ett steg mot något bättre. Med det sagt finns det nackdelar, risker och tecken på dåligt genomförande av SD. Här är några tänkbara baksidor: (1) Kvinnorna riskerar att pacificera männen på samma sätt som porrindustrin gör. Handling stannar vid tanke. Drivkraften kanaliseras till att surfa runt på nätet. En annan, ännu större risk, är att ett större antal män medvetet eller undermedvetet anpassar sina egna uppfattningar efter kvinnornas i ett sätt att blidka dem, exempelvis genom att börja kalla sig ”konservativa feminister” bara för någon snygg tjej gör det. (2) Hur vet vi vilka drivkrafter dessa kvinnor har? Att vara ”höger” är idag ett enkelt sätt att få uppmärksamhet på som ung tjej. Kan man sedan göra en karriär inom SD på köpet så är det ännu en drivkraft. Notera att jag varken känner, eller ens har träffat, någon av de kvinnliga affischnamn jag syftar på. De har säkert vissa färdigheter. De har säkert också en del rent ideologiska motiv bakom sitt engagemang. Men hur ser prioriteringsordningen ut? Tyvärr vet vi idag att SD och Ungsvenskarna domineras av karriärister med egocentriska mål. Det verkar gälla dem flesta, kvinnor som män. (3) Är det rimligt att ge ungsvenskorna viktiga poster och uppdrag? Återigen så är det givetvis omöjligt för mig att med säkerhet avgöra huruvida en specifik ung tjej inom Ungsvenskarna är kvalificerad eller ej, samt kvalificerad i relation till sina manliga partikamrater. Dock kan man fråga sig om det verkligen är en bra idé att exempelvis utse en 18-årig småtjej till kommunalråd på Gotland. Vad vet man i den åldern? Mina kunskaper var minst sagt begränsade inom många viktiga områden då jag var 18. (4) Kan den kvinnliga närvaron korrumpera organisationen? Ja, det gör den antagligen redan. Jag får regelbundet reda på historier om degenererade beteenden inom SD med grenar. För en ung kvinna är det enkelt att nyttja sin kropp för att stilla sin hunger på makt, pengar och uppmärksamhet. Bör man därför stänga ute dem? Nej! Däremot måste ledningen ge rätt signaler och motarbeta vänskaps -och sexualkorruption. Tyvärr har åtminstone inte jag kunnat se något sådant. Förhoppningsvis har jag fel. (5) Vad får kvinnors närvaro för konsekvenser på sakpolitiken? Säkert en hel del. Det ämnet förtjänar dock en egen artikel. 

Kommer SD:s taktik att fungera? Sannolikt både ja och nej. Att använda kvinnor i valmaterialet är antagligen något bra. Att försöka locka med ”mjuka frågor” är däremot ingen vinnande strategi egentligen, även om jag anser att bättre förhållanden i vården är ett bra förslag i sig. Kvinnors sympatier är i hög grad baserade på redan rådande narrativ, oavsett vad dessa narrativ är. De går sällan i bräschen för nya idéer men kan vara bra som ”tipping point” när väl ens idéer börjar få fotfäste. De är också utmärkta försvarare av rådande narrativ, vilket även kommer gälla den dagen nationell konservatism styr. Kvinnor är nämligen primärt följare och försvarare, vilket är evolutionärt betingat. Kvinnans större behov av trygghet ger henne inte samma möjlighet att stå i frontlinjen för förändring (för att förtydliga är detta endast en tendens och det finns definitivt undantag hos båda könen). 

Den dagen SD normaliserats kommer kvinnorna komma följande efter oavsett politik. Se bara på Adolf Hitler och dennes höga populäritet hos det täckta könet. Möjligtvis skulle man kunna lyfta fram extra ”omhändertagande” frågor så som konservativ familjepolitik. Men att alltför hårt trycka på de mjuka knapparna kommer enbart utsätta partiet för en osund konkurrens från många andra partier med ett betydligt starkare varumärke inom detta politiska segment. Just det kan vara en av de största fallgroparna med tjej-taktiken. Med alltför många ”hippa brudar” i ledande positioner riskerar partiet, om vi har otur, att förflyttas till exakt de områden som både är osunda för både partiet som för landet. 


 

The Swedish Paleocon

@swedishpaleocon