The Swedish Paleocon

Kulturrevolution från höger!

Lögnerna kring det amerikanska inbördeskriget -del 2

Kategori: Historia, Kulturrevolution, Politik

 

 

Utifrån att kriget inte handlade om slaverifrågan så blir det Amerikanska inbördeskriget plötsligt ingen svartvit konflikt som gällande historieskrivning vill ge sken av. Båda sidor hade sina argument varför de var på den ”rätta” sidan. Lincolns intuition var att bevara unionen intakt och odelad. Jefferson Davis, Konfederationens president, ville motsatsen. Så lyder dock inte den moderna historieskrivningen. 

Istället lyfts kriget fram som ett korståg mot ett slaveri som inte hade kunnat stoppas på annat sätt än en militär konfrontation. Inom utbildningsväsendet lyfter man aldrig fram de verkliga orsakerna till kriget. Man lyfter heller aldrig fram frontfigurernas verkliga ståndpunkter. Det nämns sällan att många ledande sydstatare, däribland överbefälhavare Robert E Lee, var emot slaveri. Det nämns heller inte att Lincolns avsikt var att repatriera alla de svarta slavar som befriats till Afrika, något endast den amerikanska radikalhögern idag förespråkar. Konflikten framställs som svartvit där den ena sidan är ond och den andra är god. 

I dagens USA pågår ett kulturellt krig mot Södern och dess arv. Dixie-flaggan tas bort från offentliga platser. Statyer, minnesmärken och monument demonteras ner och forslas bort. Utöver det finns en stor social stigmatisering kring sydstatskultur. Symbolerna som historiskt representerat Söderns kultur anklagas för att vara ”kränkande” gentemot den svarta minoriteten. Visst har Söderns historia också mörka fläckar precis som alla andra nationer. Detta är dock inget skäl att nedmontera ett folks kultur och tradition som i längden leder till att de förlorar sin identitet. Den som styr historieskrivningen styr också framtiden. Anledningen till att nedmonteringen av Söderns kultur fortfarande får fortgå är att folk i allmänhet är uppfostrade att ta avstånd från den. Den stora massan är alltid lättrörlig, vilket gör att när stigmatiseringen blir alltför jobbig monteras motståndet lätt ner. Snart återstår endast en mindre grupp ”white trash” som känner tillhörig till sydstatskulturen. Hade sanningen om det Amerikanska inbördeskriget varit den rådande versionen av förloppet hade denna nedmontering inte varit möjlig.  

När progressiva krafter monterar ner Södern står USA:s konservativa och ser på. Hos många republikaner är Lincoln en hjälte (utöver att han var den allra första republikanska presidenten) och används ständigt som ett slagträ i debatten. Då många sydstatare, slavägare och slaveriförespråkare var demokrater försöker de hävda att deras parti, Republikanerna, alltid varit på den ”rätta” sidan och att Demokraterna alltid varit ”de riktiga rasisterna”. Och, ja, detta är i sak rätt. De stater som stred för Konfederationen, försökte bevara slaveriet, höll kvar vid rassegregeringen och som mest dominerades av Ku Klux Klan var också stater som till en övervägande del var demokrater. Sydstaterna var säkra områden för Demokraterna fram tills slutet på 1960-talet då många vände partiet ryggen efter att Lyndon B Johnson, tidens demokratiske president, avskaffade rassegregeringen på federal nivå. Med denna historia försöker Republikanerna vinna billiga politiska poäng. Det dem inte förstår är att nedmonteringen av traditionell västerländsk kultur inte kommer att sluta i Södern. Snart kommer även deras idol, Abraham Lincoln, vara utsatt för samma drev som hans dåvarande motståndare är idag. Kommer de stå tysta och titta på då också? 

De ”konservativas” hållning är den moderna högern i ett nötskal, helt oförmögen att sätta sig emot vänsterns kulturella krig och skeva historieskrivning. Istället för att göra motstånd, att exempelvis revidera vänsterns historieskrivning, går den sedvanligt på defensivens så fort vänstern går till attack. Den moderna högern använder klassiska vänsterbegrepp som ”rasism” (utförligare artikel om detta kommer) när de skall beskriva Konfederationen och bekräftar därmed vänsterns historieskrivning. Prager University är en (neo)konservativ digital mediaorganisation som gått i denna fälla. De är ett tydligt exempel på hur dagens republikaner resonerar i syfte att svartmåla demokraterna som ett steg i att försöka locka icke-vita väljare. Bilden nedan är ett typexempel på detta: 

 

 
Tesen att den som styr historieskrivningen också styr framtiden gäller alla nationer och folk, även det svenska. 2012 uttalade två stycken miljöpartister att de ville flytta statyer på Karl XII och Gustav II Adolf till ”statykyrkogården” med argumentet att de båda stod för ”krig och förtryck”. Den traditionella svenska kulturen är redan under attack. Det som händer i Södern är ännu ett steg i samma riktning som mycket väl kan nå oss inom en snar framtid. Historieskrivningen påverkar starkt hur vi ser på vår kultur och på oss själva. I sin tur vet vi att kulturen i ett samhälle påverkar politiken. Därav är det av högsta vikt att konservativa nationalister tar tillbaka historieskrivningen. Med mina två blogginlägg om ämnet vill jag upplysa om vikten av detta samt ge exempel på vad som händer om vi misslyckas. 

Det kulturella kriget mot Södern och Västerlandet är ständigt aktuellt och jag kommer definitivt skriva mer om detta framöver.  

 

 
 

 

The Swedish Paleocon 

@swedishpaleocon 

Skall verkligen alla integreras?

Kategori: Politik

 
Varning! Filmen som länkas i inlägget är mycket provocerande och kommer göra dig irriterade, kankse till och med förstöra dagshumöret. Filmen ses på egen risk. 

Varje dag nås vi av propaganda från både vänster och ”höger” som går ut på att människor som kommit hit skall integreras i det svenska samhället. Ett klockrent exempel är en NGO vid namn Individuell Människohjälp (hädanefter förkortat IM) som utåt säger sig arbeta med välgörenhet. Om välgörenhet är det egentliga syftet med organisationen eller om detta bara är en i raden av NGO:er à la George Soros låter jag vara osagt. Du som läsare får själv avgöra. IM är i alla fall kopplade till Sveriges Radio då de är en av de organisationer som ingår i Radiohjälpens insamling Världens barn. Under hösten 2016 publicerade IM en defaitistisk film med budskapet att det ”inte finns någon väg tillbaka”, att ”nya människor” har kommit hit och skall ”ta plats”. Till bilden av en afrikansk kvinna i slöja säger en kvinnoröst på bruten svenska att ”Alla skall integreras, även etablerad svenskar” (ja, det är ett medvetet språkfel). Grattis, Sveriges skattebetalare!

IM:s PR-kupp var mycket provocerande och kan faktiskt ha skjutit vänstern i foten då det korta filmklippet alltför öppet visade vänsterns agenda. Dels skall svenskar anpassa sig efter icke-svenskar och inte tvärtom. Dels skall svenskarnas identiteter, kulturer, traditioner och sätt att uppträda till varje pris offras på det mångkulturella altaret. IM:s film var dock alldeles för transparent med denna agenda för att kunna anses ha uppnått sitt mål, att sakta försöka bryta ner motståndet mot vänstern. Till och med ”vanliga svennar”, som annars sväljer liknande propaganda, bör ha haft svårt att smälta filmens budskap som bokstavligen går ut på att tränga undan det historiska svenska folket. 

Men en sak lyckades i alla fall IM dölja, nämligen att ALLA inte skall integreras. Invandrarkvinnan menar  exempelvis inte att samer och somalier skall bosätta sig tillsammans och utbyta kulturer. Hon säger inte att ”alla skall integreras, även etablerad romer”. Manusförfattaren är möjligen medveten om att om dagens nationella minoriteter hade integrerats genom historien så hade de knappast existerat idag. Det kan låta provocerande i många människors öron men olika nivåer av segregation är faktiskt det som fått både majoritets -och minoritetsbefolkningar att bestå. Om exempelvis en relativt lite minoritet som den judiska hade splittrats upp och bosatt sig bland de kristna européerna så hade de troligen inte funnits särskilt många kvar idag. Detta tror jag de flesta förstår innerst inne.  


 Hade européer i stort antal anlänt till något land i tredje världen så hade de kallats kolonisatörer och ockupanter. Om européer hade begärt att få ”ta plats” så hade givetvis inte samma tongångar rått hos våra journalister. Titta bara på de historiska mediadreven mot Rhodesia, Sydafrika och Frankrike (då Algeriet var franskt). Då var det minsann inga invandrare som skulle ”ta plats”.  

 Den dubbla standarden ligger helt i linje med kulturmarxisternas sätt att resonera. Kort sammanfattat har kristna västerlänningar inte samma rätt till självbevarelse med tanke på deras ”brott” de begått historiskt (läs mer om detta i mitt inlägg Kulturrevolution från höger -del 1).  Att alla civilisationer begått omoraliska handlingar, och att detta därför inte är något typiskt västerländskt, blundar de för. 

 De-segregeringsprocessen mellan Västerlandet och resten av världen är en del av vänsterns vapen mot Europa och dess arv. Problemet ligger vid en första anblick i en ansvarslös migrationspolitik (för att uttrycka mig som Jimmie). Vid en andra anblick ligger det i ett demografiskt problem, att västerländska kvinnor föder för få barn osv. Men roten till båda dessa problem är ännu en gång kulturella och spirituella. Om vi svenskar inte hade haft en osund syn på vilka vi är som folk hade folkvandringen till oss aldrig inträffat. Hade inte en liberal kultur legat som en blöt filt över oss hade svenska familjer varit betydligt större och barnrikare än dagens. Precis som i så många andra frågor är roten till dessa problem kopplade till att högern låtit nymarxismen få fotfäste i vår institutioner. Den enda lösningen i slutändan är att rulla tillbaka den kulturmarxistiska revolutionen genom en kulturell kontrarevolution från höger. 


The Swedish Paleocon 

 

Lögnerna kring det Amerikanska inbördeskriget -del 1

Kategori: Historia

 
Jag har i hela mitt liv intresserat mig för det Amerikanska inbördeskriget. Kriget som varade mellan 1861-65 är utan tvekan den största katastrofen som någonsin hänt USA. Inbördeskrig är enligt många den värsta typen av väpnade konflikter. Utöver sedvanligt dödande och ödeläggelse så bidrar ett inbördeskrig till att splittra ett helt folk utifrån exempelvis religion, etnicitet, politisk världsbild eller kultur. Vad som splittrade norra och södra USA i mitten på 1800-talet råder det debatt om men enligt den ”officiella” version, den man får lära sig i skolan, var det slaverifrågan. Den politiska debatten var förvisso hätsk, så hätsk att väpnade skärmysslingar uppstod (exempelvis John Browns uppror på 1850-talet). Men frågan är om detta var den egentliga orsaken till kriget. Att säga att slaverifrågan orsakade det Amerikanska inbördeskriget är som att säga att Första världskriget orsakades utav skotten i Sarajevo. Det är förvisso rätt, men mycket onyanserat. Slaverifrågan var snarare droppen som fick bägaren att rinna över, precis som skotten i Sarajevo 1914. 

De verkliga orsakerna till Amerikanska inbördeskriget är istället relativt många och mer eller mindre komplexa. I grund och botten handlade det om en kombination av ökad federalism och kulturell/ekonomisk splittring. Utöver detta kände sig de södra staterna, de som sedmera skulle bilda konfederationen, sig hotade av att antalet slavfria stater blev allt fler. Detta gjorde i sin tur att sydstaterna blev en allt mindre minoritet i representanthuset, vilket var en av anledningarna till brytning med Washington. 

De kulturella/demografiska splittringarna handlade till stor del om hur norra och södra USA sedan nationens födelse hade utvecklats i olika riktningar. Den södra delen hade bevarat ett äldre, mer agrart, jordbrukssamhälle med en ekonomi baserad på stora plantage. Tack vare den billiga bomullen, som konkurrerade ut den som producerades i Indien, lyckades sydstatarna tjäna stora pengar på handel med industrierna på andra sidan Atlanten. I norr hade man utvecklats i en annan, modernare och industriell, riktning. Ekonomin i norr var förvisso med vår tids mått mätt baserad på jordbruk men var långt mer industrialiserad än den i södern. Istället för handel med Europa låg det i nordstaternas intresse att inför protektionistiska ekonomiska åtgärder. Demografiskt hade de norra staterna en mycket större befolkning än dem i syd, 28 miljoner mot söderns 9 miljoner (inklusive 4 miljoner slavar). Skillnaderna ökade dessutom när de stora invandringsvågorna från Europa började komma. Nästan alla immigranter hamnade i någon av de norra staterna, exempelvis hamnade många skandinaver i Minnesota (nordstat). Då södern var ett utpräglat slavsamhälle bestod en stor del av söderns befolkning av afrikanskättade slavar. Hos den vita befolkningen var de flesta av anglosaxiskt ursprung. 

Utöver demografiska och ekonomiska splittringar fanns en kamp mellan de som vill öka och minska federalsimen i USA. Denna politiska kamp hade pågått mer eller mindre ända sedan USA:s grundande, ursprungligen mellan Thomas Jefferson (mot ökad centralisering) och Alexander Hamilton (för ökad centralisering).  

I efterhand är det emellertid slaverifrågan som blivit anledningen till krigsutbrottet. Och, visst, det var ett hett debatterat ämne. Motståndet mot slaveri var starkt men knappast anledningen till att kriget bröt ut. Det finns också de som hävdar att om kriget aldrig hade brutit, eller om sydstatarna hade vunnit, så hade inte USA:s svarta blivit fria inom någon överblickbar framtid. Detta är med all sannolikhet fel. Det sista landet på den amerikanska kontinenten som avskaffade slaveriet var Brasilien 1888. Det finns ingenting som tyder på att slaveriet skulle fortgå särskilt mycket längre, snarare tvärtom. Det fanns heller inget annat land i Amerika som avskaffade slaveriet genom krig, våld eller konflikt utan det skedde i stort sett fridfullt överallt. Därmed behövdes inget krig för att befria de svarta slavarna. Istället var det vanligt runt om i Amerika att slavar köptes fria i samband med avskaffandet i syfte att motverka ekonomiska förluster. 

Visst fanns det politiker och militärer som stred i uttalat syfte att bevara slaveriet. Men frågan är hur många de var. Skulle alla dessa hundratusentals frivilliga soldater i konfederationens armé ha stridit för att hålla kvar svarta människor i bojor? Absolut inte! Som tidigare nämnt bör man istället se slaverifrågan som främst en utlösandefaktor.


 Som en del av en taktik proklamerade Lincoln i mitten av kriget att alla de slavar som fanns i de delar av Södern som fortfarande gjorde motstånd skulle släppas fria när Unionens trupper nådde dit (känt som Emancipationsproklamationen). Tanken var att skapa indicitament för de resterande konfedererade staterna att återigen ansluta sig till Unionen. Denna taktik misslyckades rent praktiskt men gick däremot till historien som tidpunkten då slaverifrågan blev en del av kriget, vilket har skapat förvirring hos många människor som försökt förklara krigets orsaker. En intressant anekdot i detta är att Lincoln inte frigav de slavar som fanns i de områden som Unionen vid samma tidpunkt hade erövrat förrän efter kriget. 

Ett argument som ytterligare stärker tesen om att inbördeskriget inte handlade om slaveri är att slaveriet inte var gynnsamt för den vita befolkningen heller. Eftersom arbetskraften var så billig till följd av slaveriet blev vita arbetare arbetslösa eller tvingades arbeta för lägre löner, vilket skapade fattigdom. De få som faktiskt gynnades av slaveriet var den lilla klick av människor på kanske 2-4% som utgjorde den rika delen av samhället. Några enstaka plantageägare ägde nästan alla slavar. Men inte ens de skulle ha valt att behålla slaveriet i det långa loppet om de kunnat ersätta arbetskraften med maskiner. Teknisk utveckling hade per automatik till sist ersatt slaveriet, även om teknisk utveckling historiskt sett gått långsammare i slavnationer.  

Slaveri har genom historien hämmat samhällsutvecklingen. Eftersom arbetskraften var billig hämmades utvecklingen av ny teknik i Södern. vilket gjorde att få fabriker byggdes. Detta lyste igenom under kriget då konfederationens armé led brist på allt ifrån vapen till kläder. Bomullen de producerade kunde exempelvis inte användas då de inte hade några fabriker att producera uniformerna. Sjövägen var dessutom blockerad av nordstaternas flotta. Därav anledningen till sydstatarnas dåliga uniformering. Bristen på vapenindustri ledde till att nya vapen var tvungna att smugglas in söderifrån. Sammantaget innebar delvis den lägre utvecklingsnivån till att Konfederationen förlorade kriget.  

Slutsatsen av detta är att Amerikanska inbördeskriget inte handlade om slaverifrågan. Detta är en efterhandskonstruktion för att rättfärdiga kriget. Del 2 kommer att bli mindre faktatung och istället fokusera på vikten av att både känna till, ”äga” sin historia samt lite om kopplingen mellan historia och politik. 


Bra källor vid fördjupning: 

Ganska bra svensk Wikipediasida om kriget även om den har vissa brister: https://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_inb%C3%B6rdeskriget

 


 Föredrag med den republikanska f.d presidentkandidaten Ron Paul om orsakerna till det amerikanska inbördeskriget. 

 Del 1: 

Paul anser att kriget orsakades ekonomiska orsaker samt på grund av Unionens hållning till centralisering. 

https://www.youtube.com/watch?v=B85TJJyKyKw

 Del 2:

Här resonerar han bland annat om att Södern hade, utifrån hans syn på frihet, rätt att lämna unionen. Han jämför Unionen med Sovjetunionen. 

https://www.youtube.com/watch?v=Bz3PZSLjhmA


 

The Swedish Paleocon

@swedishpaleocon