The Swedish Paleocon

Utifrån att kriget inte handlade om slaverifrågan så blir det Amerikanska inbördeskriget plötsligt ingen svartvit konflikt som gällande historieskrivning vill ge sken av. Båda sidor hade sina argument varför de var på den ”rätta” sidan. Lincolns intuition var att bevara unionen intakt och odelad. Jefferson Davis, Konfederationens president, ville motsatsen. Så lyder dock inte den moderna historieskrivningen. 

Istället lyfts kriget fram som ett korståg mot ett slaveri som inte hade kunnat stoppas på annat sätt än en militär konfrontation. Inom utbildningsväsendet lyfter man aldrig fram de verkliga orsakerna till kriget. Man lyfter heller aldrig fram frontfigurernas verkliga ståndpunkter. Det nämns sällan att många ledande sydstatare, däribland överbefälhavare Robert E Lee, var emot slaveri. Det nämns heller inte att Lincolns avsikt var att repatriera alla de svarta slavar som befriats till Afrika, något endast den amerikanska radikalhögern idag förespråkar. Konflikten framställs som svartvit där den ena sidan är ond och den andra är god. 

I dagens USA pågår ett kulturellt krig mot Södern och dess arv. Dixie-flaggan tas bort från offentliga platser. Statyer, minnesmärken och monument demonteras ner och forslas bort. Utöver det finns en stor social stigmatisering kring sydstatskultur. Symbolerna som historiskt representerat Söderns kultur anklagas för att vara ”kränkande” gentemot den svarta minoriteten. Visst har Söderns historia också mörka fläckar precis som alla andra nationer. Detta är dock inget skäl att nedmontera ett folks kultur och tradition som i längden leder till att de förlorar sin identitet. Den som styr historieskrivningen styr också framtiden. Anledningen till att nedmonteringen av Söderns kultur fortfarande får fortgå är att folk i allmänhet är uppfostrade att ta avstånd från den. Den stora massan är alltid lättrörlig, vilket gör att när stigmatiseringen blir alltför jobbig monteras motståndet lätt ner. Snart återstår endast en mindre grupp ”white trash” som känner tillhörig till sydstatskulturen. Hade sanningen om det Amerikanska inbördeskriget varit den rådande versionen av förloppet hade denna nedmontering inte varit möjlig.  

När progressiva krafter monterar ner Södern står USA:s konservativa och ser på. Hos många republikaner är Lincoln en hjälte (utöver att han var den allra första republikanska presidenten) och används ständigt som ett slagträ i debatten. Då många sydstatare, slavägare och slaveriförespråkare var demokrater försöker de hävda att deras parti, Republikanerna, alltid varit på den ”rätta” sidan och att Demokraterna alltid varit ”de riktiga rasisterna”. Och, ja, detta är i sak rätt. De stater som stred för Konfederationen, försökte bevara slaveriet, höll kvar vid rassegregeringen och som mest dominerades av Ku Klux Klan var också stater som till en övervägande del var demokrater. Sydstaterna var säkra områden för Demokraterna fram tills slutet på 1960-talet då många vände partiet ryggen efter att Lyndon B Johnson, tidens demokratiske president, avskaffade rassegregeringen på federal nivå. Med denna historia försöker Republikanerna vinna billiga politiska poäng. Det dem inte förstår är att nedmonteringen av traditionell västerländsk kultur inte kommer att sluta i Södern. Snart kommer även deras idol, Abraham Lincoln, vara utsatt för samma drev som hans dåvarande motståndare är idag. Kommer de stå tysta och titta på då också? 

De ”konservativas” hållning är den moderna högern i ett nötskal, helt oförmögen att sätta sig emot vänsterns kulturella krig och skeva historieskrivning. Istället för att göra motstånd, att exempelvis revidera vänsterns historieskrivning, går den sedvanligt på defensivens så fort vänstern går till attack. Den moderna högern använder klassiska vänsterbegrepp som ”rasism” (utförligare artikel om detta kommer) när de skall beskriva Konfederationen och bekräftar därmed vänsterns historieskrivning. Prager University är en (neo)konservativ digital mediaorganisation som gått i denna fälla. De är ett tydligt exempel på hur dagens republikaner resonerar i syfte att svartmåla demokraterna som ett steg i att försöka locka icke-vita väljare. Bilden nedan är ett typexempel på detta: 

 

Tesen att den som styr historieskrivningen också styr framtiden gäller alla nationer och folk, även det svenska. 2012 uttalade två stycken miljöpartister att de ville flytta statyer på Karl XII och Gustav II Adolf till ”statykyrkogården” med argumentet att de båda stod för ”krig och förtryck”. Den traditionella svenska kulturen är redan under attack. Det som händer i Södern är ännu ett steg i samma riktning som mycket väl kan nå oss inom en snar framtid. Historieskrivningen påverkar starkt hur vi ser på vår kultur och på oss själva. I sin tur vet vi att kulturen i ett samhälle påverkar politiken. Därav är det av högsta vikt att konservativa nationalister tar tillbaka historieskrivningen. Med mina två blogginlägg om ämnet vill jag upplysa om vikten av detta samt ge exempel på vad som händer om vi misslyckas. 

Det kulturella kriget mot Södern och Västerlandet är ständigt aktuellt och jag kommer definitivt skriva mer om detta framöver.  

 

The Swedish Paleocon 

@swedishpaleocon