The Swedish Paleocon

Kulturrevolution från höger!

Lögnerna kring det Amerikanska inbördeskriget -del 1

Kategori: Historia

 
Jag har i hela mitt liv intresserat mig för det Amerikanska inbördeskriget. Kriget som varade mellan 1861-65 är utan tvekan den största katastrofen som någonsin hänt USA. Inbördeskrig är enligt många den värsta typen av väpnade konflikter. Utöver sedvanligt dödande och ödeläggelse så bidrar ett inbördeskrig till att splittra ett helt folk utifrån exempelvis religion, etnicitet, politisk världsbild eller kultur. Vad som splittrade norra och södra USA i mitten på 1800-talet råder det debatt om men enligt den ”officiella” version, den man får lära sig i skolan, var det slaverifrågan. Den politiska debatten var förvisso hätsk, så hätsk att väpnade skärmysslingar uppstod (exempelvis John Browns uppror på 1850-talet). Men frågan är om detta var den egentliga orsaken till kriget. Att säga att slaverifrågan orsakade det Amerikanska inbördeskriget är som att säga att Första världskriget orsakades utav skotten i Sarajevo. Det är förvisso rätt, men mycket onyanserat. Slaverifrågan var snarare droppen som fick bägaren att rinna över, precis som skotten i Sarajevo 1914. 

De verkliga orsakerna till Amerikanska inbördeskriget är istället relativt många och mer eller mindre komplexa. I grund och botten handlade det om en kombination av ökad federalism och kulturell/ekonomisk splittring. Utöver detta kände sig de södra staterna, de som sedmera skulle bilda konfederationen, sig hotade av att antalet slavfria stater blev allt fler. Detta gjorde i sin tur att sydstaterna blev en allt mindre minoritet i representanthuset, vilket var en av anledningarna till brytning med Washington. 

De kulturella/demografiska splittringarna handlade till stor del om hur norra och södra USA sedan nationens födelse hade utvecklats i olika riktningar. Den södra delen hade bevarat ett äldre, mer agrart, jordbrukssamhälle med en ekonomi baserad på stora plantage. Tack vare den billiga bomullen, som konkurrerade ut den som producerades i Indien, lyckades sydstatarna tjäna stora pengar på handel med industrierna på andra sidan Atlanten. I norr hade man utvecklats i en annan, modernare och industriell, riktning. Ekonomin i norr var förvisso med vår tids mått mätt baserad på jordbruk men var långt mer industrialiserad än den i södern. Istället för handel med Europa låg det i nordstaternas intresse att inför protektionistiska ekonomiska åtgärder. Demografiskt hade de norra staterna en mycket större befolkning än dem i syd, 28 miljoner mot söderns 9 miljoner (inklusive 4 miljoner slavar). Skillnaderna ökade dessutom när de stora invandringsvågorna från Europa började komma. Nästan alla immigranter hamnade i någon av de norra staterna, exempelvis hamnade många skandinaver i Minnesota (nordstat). Då södern var ett utpräglat slavsamhälle bestod en stor del av söderns befolkning av afrikanskättade slavar. Hos den vita befolkningen var de flesta av anglosaxiskt ursprung. 

Utöver demografiska och ekonomiska splittringar fanns en kamp mellan de som vill öka och minska federalsimen i USA. Denna politiska kamp hade pågått mer eller mindre ända sedan USA:s grundande, ursprungligen mellan Thomas Jefferson (mot ökad centralisering) och Alexander Hamilton (för ökad centralisering).  

I efterhand är det emellertid slaverifrågan som blivit anledningen till krigsutbrottet. Och, visst, det var ett hett debatterat ämne. Motståndet mot slaveri var starkt men knappast anledningen till att kriget bröt ut. Det finns också de som hävdar att om kriget aldrig hade brutit, eller om sydstatarna hade vunnit, så hade inte USA:s svarta blivit fria inom någon överblickbar framtid. Detta är med all sannolikhet fel. Det sista landet på den amerikanska kontinenten som avskaffade slaveriet var Brasilien 1888. Det finns ingenting som tyder på att slaveriet skulle fortgå särskilt mycket längre, snarare tvärtom. Det fanns heller inget annat land i Amerika som avskaffade slaveriet genom krig, våld eller konflikt utan det skedde i stort sett fridfullt överallt. Därmed behövdes inget krig för att befria de svarta slavarna. Istället var det vanligt runt om i Amerika att slavar köptes fria i samband med avskaffandet i syfte att motverka ekonomiska förluster. 

Visst fanns det politiker och militärer som stred i uttalat syfte att bevara slaveriet. Men frågan är hur många de var. Skulle alla dessa hundratusentals frivilliga soldater i konfederationens armé ha stridit för att hålla kvar svarta människor i bojor? Absolut inte! Som tidigare nämnt bör man istället se slaverifrågan som främst en utlösandefaktor.


 Som en del av en taktik proklamerade Lincoln i mitten av kriget att alla de slavar som fanns i de delar av Södern som fortfarande gjorde motstånd skulle släppas fria när Unionens trupper nådde dit (känt som Emancipationsproklamationen). Tanken var att skapa indicitament för de resterande konfedererade staterna att återigen ansluta sig till Unionen. Denna taktik misslyckades rent praktiskt men gick däremot till historien som tidpunkten då slaverifrågan blev en del av kriget, vilket har skapat förvirring hos många människor som försökt förklara krigets orsaker. En intressant anekdot i detta är att Lincoln inte frigav de slavar som fanns i de områden som Unionen vid samma tidpunkt hade erövrat förrän efter kriget. 

Ett argument som ytterligare stärker tesen om att inbördeskriget inte handlade om slaveri är att slaveriet inte var gynnsamt för den vita befolkningen heller. Eftersom arbetskraften var så billig till följd av slaveriet blev vita arbetare arbetslösa eller tvingades arbeta för lägre löner, vilket skapade fattigdom. De få som faktiskt gynnades av slaveriet var den lilla klick av människor på kanske 2-4% som utgjorde den rika delen av samhället. Några enstaka plantageägare ägde nästan alla slavar. Men inte ens de skulle ha valt att behålla slaveriet i det långa loppet om de kunnat ersätta arbetskraften med maskiner. Teknisk utveckling hade per automatik till sist ersatt slaveriet, även om teknisk utveckling historiskt sett gått långsammare i slavnationer.  

Slaveri har genom historien hämmat samhällsutvecklingen. Eftersom arbetskraften var billig hämmades utvecklingen av ny teknik i Södern. vilket gjorde att få fabriker byggdes. Detta lyste igenom under kriget då konfederationens armé led brist på allt ifrån vapen till kläder. Bomullen de producerade kunde exempelvis inte användas då de inte hade några fabriker att producera uniformerna. Sjövägen var dessutom blockerad av nordstaternas flotta. Därav anledningen till sydstatarnas dåliga uniformering. Bristen på vapenindustri ledde till att nya vapen var tvungna att smugglas in söderifrån. Sammantaget innebar delvis den lägre utvecklingsnivån till att Konfederationen förlorade kriget.  

Slutsatsen av detta är att Amerikanska inbördeskriget inte handlade om slaverifrågan. Detta är en efterhandskonstruktion för att rättfärdiga kriget. Del 2 kommer att bli mindre faktatung och istället fokusera på vikten av att både känna till, ”äga” sin historia samt lite om kopplingen mellan historia och politik. 


Bra källor vid fördjupning: 

Ganska bra svensk Wikipediasida om kriget även om den har vissa brister: https://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_inb%C3%B6rdeskriget

 


 Föredrag med den republikanska f.d presidentkandidaten Ron Paul om orsakerna till det amerikanska inbördeskriget. 

 Del 1: 

Paul anser att kriget orsakades ekonomiska orsaker samt på grund av Unionens hållning till centralisering. 

https://www.youtube.com/watch?v=B85TJJyKyKw

 Del 2:

Här resonerar han bland annat om att Södern hade, utifrån hans syn på frihet, rätt att lämna unionen. Han jämför Unionen med Sovjetunionen. 

https://www.youtube.com/watch?v=Bz3PZSLjhmA


 

The Swedish Paleocon

@swedishpaleocon 

Kommentera inlägget här: